No CrossRef data available.
Article contents
Towards a Concept of an Intimate Theatre
Published online by Cambridge University Press: 23 January 2009
Extract
On 26 November 1907 Strindberg finally succeeded in opening a theatre of his own in Stockholm: Intima teatern. He did so with an unpublished chamber play: Pelikanen (The Pelican). The newspapers covered the event extensively. Intima teatern was referred to as ‘a literary theatre’.
- Type
- Articles
- Information
- Copyright
- Copyright © International Federation for Theatre Research 1993
References
Notes
1. Letter to Bonnier, Albert 30(?) November 1886, August Strindbergs brev VI. Stockholm: Bonniers, 1958, p. 111.Google Scholar
2. Stribolt, Barbro, Stockholms 1800-talsteatrar, Stockholm 1982, p. 171.Google Scholar
3. See Lamm, Martin, August Strindberg, Stockholm: Aldus, 1963, p. 167Google Scholar and Carl Reinhold Smedmark's introduction to Kamraterna in his edition August Strindbergs Dramer III. Stockholm: Bonniers, 1964, p. 108.Google Scholar
4. ‘Il ne faut point oublier la merveilleuse puissance du théâtre, son effet immédiat sur les spectateurs. Il n'existe pas de meilleur instrument de propagande.’ Zola, Emile, Le Roman expérimental. Paris: G. Charpentier, 1880, p. 149.Google Scholar
5. ‘C’est ce qui m'a mené souvent à dire que la formule naturaliste nous reportait à la source même de notre théâtre national, à la formule classique.’ Zola, Le Roman expérimental, p. 150.Google Scholar
6. Politiken 18 11 1887.Google Scholar See also Brandeil, Gunnar, Strindberg — ett författarliv 2. Stockholm: Alba, 1985, pp. 190–192.Google Scholar
7. This article was later included in Likt och olikt.
8. Meyer, Michael, Strindberg. A Biography. London: Seeker & Warburg, 1985, p. 195.Google Scholar
9. The Oxford Companion to the Theatre. London: Oxford University Press, 1967, p. 738 (Pixérécourt).Google Scholar
10. This undertaking is documented in Harry Jacobsen's book Strindberg i Firsernes København. København: Gyldendal, 1948, pp. 79–164.Google Scholar
11. Sw.: ‘…sådan den ännu konstrueras stor som en cirkus, Öppnande sig till scenen med en grekisk-romersk triumfbäge, prydd med emblemer och mascarons, påminnande om århundradena före Kristus. Det röda draperiet, den lysande ridän, orkesterns frän antiken bibehällna plats, falluckorna som leda ner till Karon, det vidlyftiga maskineriet, som skall nedföra gudar att avsluta femte akten, allt leder minnet till-baka till uråldriga tider, då teatern var platsen för religiösa och nationella fester; och än synas massorna vandra till teatern med fordran att få se ett stycke världshistoria eller åtminstone bilder ur eget lands hävder, som uppliva stora minnen om betydelsefulla händelser.’ ‘Om modernt drama och modern teater’, Samlade Skrifter av August Strindberg 17. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1919, pp. 281–282.Google Scholar
12. Quotation from Jacobsen, Harry, Strindberg i Firsernes København, p. 124.Google Scholar
13. Sw.: ‘Ni finner emellertid ett försök till att ge la nouvelle formule lämpadt efter våra behof: göra pinan kort, låta det rasa ut på en gång! Och eget är att jag funnit mig stärkt i min tro på min försöksformel efter att ha läst 25 till min teater inlemnade dramer. I hvarje dram fins nemligen une scène! Det är den jag vili ha; hvad skall jag med det andra rasket att göra, och besvära sex, åtta skådespelare att lära!’ Strindberg's letter to Georg Brandes 29 November 1888, Georg og Edv. Brandes Brevveksling med nordiske forfattrer og videnskabsmænd. København: Gyldendal, 1939, p. 292.Google Scholar
14. Samlade Skrifter av August Strindberg 17, p. 299.Google Scholar
15. Ahlström, Stellan, Strindbergs erövring av Paris, Strindberg och Frankrike 1884–1895. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1956.Google Scholar
16. Brandell, Gunnar, Strindberg — ett författarliv 2, p. 243.Google Scholar
17. Ollén, Gunnar, Strindbergsdramatik. Stockholm: Sveriges Radio, 1961, pp. 193–194.Google Scholar
18. Brandell, Gunnar, Strindberg — ett författarliv 2, p. 288.Google Scholar
19. Braulich, Heinrich, Max Reinhardt. Theater zwischen Traum und Wirklichkeit. Berlin: Henschelverlag, 1969, p. 40.Google Scholar
20. Letter to Emil Schering 6 May 1907, August Strindbergs brev 16, pp. 11–13.Google Scholar
21. Huesmann, Heinrich, Welttheater Reinhardt. Bauten Spielstätten Inszenierung. München: Prestel-Verlag, 1983, pp. 18, 120.Google Scholar
22. Sw.: ‘Härmed tar jag mig friheten framlägga min “plan”. Har du lust att med mig “skapa”(?) en Svensk teater på följande grunder. Börjande i liten Skala och ambulerande, för att möjligen sedan få en locus i Stockholm, der vi väl ändå skola sluta våra dagar. Endast spela pjeser af August Sg och inga af hans äldre repertoar. Jag skrifver pjeserna så att inga kostymer, dekorationer eller reqvisita behöfver medsläpas. ‘Letter to August Lindberg 3 June 1887, August Strindbergs brev 6. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1958, p. 215.Google Scholar
23. Meyer, Michael, Strindberg. A Biography, p. 176.Google Scholar
24. Falck, August, Fem år med Strindberg. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1935.Google Scholar
25. Letter to August Falck 27 June 1907, August Strindbergs brev 16. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1989, pp. 37–39.Google Scholar
26. ‘På Intima teatern’, Svenska Dagbladet 26 11 1907.Google Scholar
27. The description of the auditorium according to Aftonbladet 27 11 1907Google Scholar and a detailed report made by one of the members of the ensemble, Alrik Kjellgren, The Royal Library, The Eklund collection.
28. A bill from the engineering firm Lalander & Friberg, Strindbergsmuseet, Stockholm.
29. Letter to Karl Otto Bonnier 10 October 1907, August Strindbergs brev 16, p. 89.Google Scholar
30. ‘På egen ingifvelse gick Falck i sin förtviflan till — Prinsen! (Det finns ju bara en prins, för oss.) Prinsen räddade företaget, Falck, och följaktligen mig!’ Letter to Bergh, Richard 2 04 1908.Google Scholar
31. Sw.: ‘Man slår sig ned i de bekväma parkettstolarna, rampen tändes, två dofva slag som af en tornklocka höres och ridän, ett litet sammetsdraperi, gär — icke upp, utan åt sidorna. Scenen är äfven liten, ock skädespelarna komma nära inpä en, och det är kanske därför teatern kallas “Intima”. Det är Strindbergsrepliker som falla under tre korta akter, ackompanjerade af en stilla pianomusik. Publiken, som till tvä tredjedelar fyller salongen och som bestär hufvudsakligen af damer — Strindberg infann sig icke — är djupt allvarlig och uppför sig precis som på en premiär — d.v.s. snyftar och knaprar på konfekt omväxlande.’ Svenska Dagbladet 26 11 1907.Google Scholar
32. Letter to August Falck 14 November 1907, August Sirindbergs brev 16, pp. 102–103.Google Scholar