Published online by Cambridge University Press: 28 October 2020
This article analyses the inherent conflict between public and private interest from a long time-perspective, using the example of Sweden from 1620 to 2000. The main argument is that there have been two equally decisive historical shifts in the political discourse on how to organize public services in the past: First, a shift from an early modern patriarchal discourse to a more expansive articulation of publicness during the nineteenth century. Second, a shift toward privatization and deregulation in the late twentieth century. Both these shifts must be considered to fully explain the changing forms of public organization up to the present day. Theoretically, the concept of “publicness” is used to explain the political discourses on the organization of public services. Drawing on three discursive chains, the argument is that the political development was affected by the politicians’ conception of the political community, the form of organization, and by perceptions of values such as equal access and modernity. Our results demonstrate how and why political arguments for or against private service providers have motivated profound changes in the way public services are perceived of and organized.
1. Boréus, Kristina, “The shift to the right: Neo-liberalism in argumentation and language in the Swedish public debate since 1969,” European Journal of Political Research 31:3 (1997): 257–86CrossRefGoogle Scholar; Marquand, David, Decline of the public: The hollowing-out of citizenship (Cambridge, 2004)Google Scholar; Gingrich, Jane R., Making Markets in the Welfare State: The Politics of Varying Market Reforms (New York, 2011)CrossRefGoogle Scholar; Meagher, Gabrielle and Szebehely, Marta, “The politics of profit in Swedish welfare services: Four decades of Social Democratic ambivalence,” Critical Social Policy 39:3 (2018): 455–76.CrossRefGoogle Scholar
2. For example, Ascher, Kate, The politics of privatization: Contracting out public services (Basingstoke, 1987)CrossRefGoogle Scholar; Lorrain, Dominique and Stoker, G. Gerry, ed., The privatization of urban services in Europe (London, 1997Google Scholar); Feigenbaum, Harvey B., Henig, Jeffrey R., and Hamnett, Chris, Shrinking the state: The political underpinnings of privatization (Cambridge, 1998)CrossRefGoogle Scholar; Toninelli, Pier Angelo, “From private to public to private again: A long-term perspective on nationalization,” Análise Social 189 (2008): 675–92Google Scholar; Pieper, Jonas, New Private Sector Providers in the Welfare State (Cham, 2018).CrossRefGoogle Scholar
3. Aldrich, Richard, Public or private education? Lessons from history (London, 2004)CrossRefGoogle Scholar; Ben Ansell and Johannes Lindvall, “The Political Origins of Primary Education Systems: Ideology, Institutions, and Interdenominational Conflict in an Era of Nation-Building,” American Political Science Review 107:3 (2013): 505–22; Nihad Bunar, “Choosing for quality or inequality: Current perspectives on the implementation of school choice policy in Sweden,” Journal of Education Policy 25:1 (2010): 1–18.
4. For example, Millward, Robert, Private and Public Enterprise in Europe: Energy, Telecommunications, and Transport, 1830–1990 (Cambridge, 2005)CrossRefGoogle Scholar; Gingrich, Making Markets in the Welfare State; Arne Kaijser, Erik van der Vleuten, and Per Högselius, Europe’s Infrastructure Transition: Economy,War, Nature (Houndmills, 2016).
5. Andersson-Skog, Lena and Ottosson, Jan, Stat och marknad i historiskt perspektiv: Från 1850 till i dag (Stockholm, 2018)Google Scholar.
6. For example, Deborah Brennan, Bettina Cass, Susan Himmelweit, and Marta Szebehely “The marketization of care: Rationales and consequences in Nordic and liberal care regimes,” Journal of European Social Policy 22:4 (2012): 377–391; Alexandru Panican and Torbjörn Hjort, “Navigating the market of welfare services: The choice of upper secondary school in Sweden,” Nordic Journal of Social Research 5 (2014): 55–79; Meagher and Szebehely, “The politics of profit in Swedish welfare services.”
7. Roberts, Michael, The Age of Liberty: Sweden 1719–1772 (Cambridge, 1986)CrossRefGoogle Scholar; Joakim Scherp, De ofrälse och makten: En institutionell studie av riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682 (Stockholm, 2013); Martin Almbjär, The voice of the people? Supplications submitted to the Swedish Diet in the Age of Liberty, 1719–1772 (Umeå, 2016).
8. Esping-Andersen, Gösta, The three worlds of welfare capitalism (Cambridge, 1990)Google Scholar; Klas Åmark and Joakim Palme, Historia, samhällsvetenskap och välfärdsstat i brytningstid (Stockholm, 1999); Niels Finn Christiansen, ed., The Nordic model of welfare: A historical reappraisal (Copenhagen, 2006).
9. Paula Blomqvist, “The Choice Revolution: Privatization of Swedish Welfare Services in the 1990s,” Social Policy and Administration 38:2 (2004): 139–155; Panican and Hjort, “Navigating the market of welfare services”; Mats Hallenberg, Kampen om det allmänna bästa: Konflikter om privat och offentlig drift i Stockholms stad under 400 år (Lund, 2018).
10. Newman, Janet and Clarke, John, Publics, politics, and power: Remaking the public in public services (Los Angeles, 2009)Google Scholar; Mats Hallenberg and Magnus Linnarsson, “The quest for publicness: Political conflict about the organisation of tramways and telecommunication in Sweden, c. 1900–1920,” Scandinavian Economic History Review 65:1 (2017): 70–87.
11. Newman and Clarke, Publics, politics, and power, 11–15.
12. Hallenberg, Mats and Linnarsson, Magnus, “Vem tar bäst hand om det allmänna? Politiska konflikter om privata och offentliga utförare 1720–1860,” Historisk tidskrift 136:1 (2016): 32–63 Google Scholar; Hallenberg and Linnarsson, “The quest for publicness”; Magnus Linnarsson, Problemet med vinster: Riksdagsdebatter om privat och offentlig drift under 400 år (Lund, 2017); Hallenberg, Kampen om det allmänna bästa.
13. Jeff A. Weintraub, “The theory and politics of the public/private distinction,” in Public and private in thought and practice: Perspectives on a grand dichotomy, edited by Jeff A. Weintraub and Krishan Kumar (Chicago, 1997), 7.
14. Hirschman, Albert O., Shifting involvement: Private interest and public action [1982] (Princeton, 2002), 3–8 CrossRefGoogle Scholar.
15. Hirschman, Shifting involvements, 10.
16. Offer, Avner, Why has the public sector grown so large in market societies? The political economy of prudence in the UK, c. 1870–2000 (Oxford, 2003), 2 Google Scholar.
17. Ibid.., 3.
18. Ansell and Lindvall, “The Political Origins of Primary Education Systems.”
19. Nilsson, Lars and Forsell, Håkan, 150 år av självstyrelse. Kommuner och landsting i förändring (Stockholm, 2013).Google Scholar
20. Hallenberg, Mats, “Peasants and Tax-Farmers in Seventeenth-Century Sweden: Local Conflict and Institutional Change,” in Empowering Interactions: Political Cultures and the Emergence of the State in Europe, 1300–1900, edited by Blockmans, Wim, Holenstein, Andre, and Mathieu, Jon (Aldershot, 2009).Google Scholar
21. Hallenberg, “Peasants and Tax-Farmers in Seventeenth-Century Sweden.”
22. Linnarsson, Magnus, “Farming out state revenue: The debate about the General Customs Lease Company in Sweden, 1723–65,” Parliaments, Estates, and Representation 38:2 (2018): 175–91.CrossRefGoogle Scholar
23. RA (Swedish National Archives), minutes from the clergy, September 21, 1765, Ständernas plena och kanslier, prästeståndet, protokoll vid riksdagar, lantdagar och möten, riksdagen 1765–1766, vol. A26, R0700, pp. 435–36, “Men då det öfver alt hunnit blifva bekant, att några privati kommit, att göria sig mägtiga af hvad till Cronan sammanskjutas, är icke underligit, om beredvilligheten hos undersåtarna aftager att contribuera.”
24. Publication from the county governor of Stockholm, August 1, 1766, printed in Gustaf Reinhold Modée, Hedvig Eleonora Lindhielm, and Elsa Fougt, eds. (1742–1829), Utdrag utur alle ifrån den 7. decemb. 1718. utkomne publique handlingar, 15 vols. Stockholm: Grefing/Fougt: vol. 8, p. 7185.
25. SSA (City archives of Stockholm), appendix to Drätselkommissionens arkiv (DKP), December 17, 1856.
26. PM by Frans Schartau, DKP, January 1, 1859, p. 18f., supplement C, p. 2 (our pagination), “Ingen förmår ersätta den allmänna ofärden av, att icke bliva kvitt smutsen. Tvånget står således oavvisligen för dörren, att utan dröjsmål avskilja nuvarande entreprenörer från sin befattning.”
27. Sources from the Swedish parliament are published in printed series (sw: Riksdagstrycket). References are given to the standardized volume and collection numbers; minutes from the nobility, September 22, 1854, 1853/54, vol. 1, p. 153, “Jag kan icke tro annat, än att det ligger i sakens natur, att en egendom, som förvaltas af sina egna egare, med mycket få undantag, förvaltas bättre, än om den lemnas till förvaltning af de regerande… . [D]et vore en orättvisa att de enskilde i sådant fall icke äfven skulle få deltaga i administrationen, och min fullkomliga öfvertygelse är, att dervid skulle administrationen vinna ganska mycket.”
28. Minutes second chamber (AK), March 28, 1904, III:34, p. 5, “Enligt min mening är det tvärtom lyckligt att det finnes två olika representanter för telefonanläggningar, nämligen riks och allmänna.”
29. Minutes AK, March 28, 1904, III:34, p. 5, “såsom det nu är ställdt med konkurrens mellan staten och bolagen, är det tvärtom uppenbart, att allmänheten får sina telefoner billigare […] Med ett ord, allmänheten blir väl betjänad på sådant sätt.”
30. Sources from the city council in Stockholm are published in printed series (sw: Stockholms stadsfullmäktiges handlingar). References are given to the standardized volume and collection numbers: SSF minutes, November 26, 1902, Wallenberg’s statement, p. Y483.
31. SSF minutes, November 26, 1902, Lundbergh’s statement, pp. Y470–71.
32. SSF minutes February 2, 1903, Johan Östberg’s statement, pp. Y80–81, “Bolaget bör känna och erkänna, att det utnyttjar ett monopol på den allmänna trafikens område och att denna trafik bör handhafvas äfven till Stockholms stads bästa.”
33. Minutes from the parliament, January 30, 1984, 1983/84:68, p. 98, “Att vara rädd för en tävlan av det här slaget mellan olika former kan bero på att man är rädd för att de alternativa barnomsorgsformerna visar sig vara bättre och därmed vinner mark.”
34. For example, Göte Jonsson, Minutes from the parliament, December 7, 1983, 1983/84:41, p. 67, “vi först måste skapa alternativ, innan familjerna kan välja. Ni gör precis tvärtom.”
35. Minutes from the parliament, January 30, 1984, 1983/84:68, p. 88, “Det får inte bli så att plånboken skall avgöra vilken omsorg barnen skall få. Företag med profiten som drivfjäder etablerar sig självfallet endast där man kan göra vinster.”
36. Minutes from the parliament, January 30, 1984, 1983/84:68, p. 102, “Om marknadskrafter och vinstintressen skulle styra fick man alltid leva med det hotet att verksamheten lades ned, om den inte visade sig vara lönsam. Så kan vi inte bedriva sjukvård och utbildning. Och hur skulle föräldrar kunna känna trygghet med en sådan barnomsorg?”
37. SSF minutes 1986, Sture Palmgren’s statement, protocol no. 17, pp. 30–31, “På område efter område presenterar vi förslag där vanliga människor skall ges fler valmöjligheter såväl mellan alternativ inom den offentliga sektorn som mellan alternativ i den offentliga sektorn och den enskilda sektorn. Det är just det som är poängen. Vi vill låta de vanliga människorna välja själva, och det gör man inte genom att ha all verksamhet bara i kommunal regi.”
38. For example, SSF minutes 1986: statements from Inger Båvner (Social Democrats) and Brit Rundberg (Left party), protocol no. 17, pp. 168–72, 179–82, 188.
39. For example, SSF minutes 1991: statements from Carl Cederschiöld (Conservatives) and Lennart Rydberg (Liberals), protocol no. 17, pp. 32–36, 40–44.
40. SSF minutes 1993, Mats Hulth’s statement, protocol no. 2, p. 81. Similar arguments were expressed by Ewa Törngren from the Left Party, SSF Minutes 1993, protocol no. 7, p. 64, “Valfrihet beträffande kommunal service handlar om att varje pensionär på ett servicehus skall få säga vilken vårdgivare som man vill anlita… . Men Lennart Rydberg tar det stora greppet: alla pensionärer som råkar bo på det här servicehuset skall ha privat entreprenör. Jag tycker det är fel linje.”
41. Andersson, Jenny, Mellan tillväxt och trygghet: Idéer om produktiv socialpolitik i socialdemokratisk socialpolitisk ideologi under efterkrigstiden (Uppsala, 2003)Google Scholar; Meagher and Szebehely, “The politics of profit in Swedish welfare services.”
42. For example, Hardy Hedman, SSF minutes 1992, Hardy Hedman’s statement, protocol no. 17, p. 95, “Tänk, om vi kunde frigöra människors resurser så att de satte i gång och gjorde som de första kooperatörerna gjorde, löste sina egna problem och fick resurser av kommunen för det!”
43. Hartman, Laura et al., Konkurrensens konsekvenser: Vad händer med svensk välfärd? (Stockholm, 2011)Google Scholar; Brennan et al., “The marketisation of care.”
44. See Meagher and Szebehely, “The politics of profit in Swedish welfare services.”
45. Meagher and Szebehely, “The politics of profit in Swedish welfare services.”
46. Newman and Clarke, Publics, politics and power, 7–10.
47. Oestreich, Gerhard, Neostoicism and the early modern state (Cambridge, 1982)CrossRefGoogle Scholar; Lothar Schilling, Michael Stolleis, and Karl Härter, ed., Policey im Europa der frühen Neuzeit (Frankfurt am Main, 1996).
48. Runefelt, Leif, Dygden som välståndets grund: Dygd, nytta och egennytta i frihetstidens ekonomiska tänkande (Stockholm, 2005)Google Scholar; Karin Sennefelt, “A Discerning Eye: Visual Culture and Social Distinction in Stockholm, c. 1650–1750,” Cultural and Social History 12:2 (2015): 179–95.
49. Mikael Hård and Marcus Stippak, “Progressive dreams: The German city in Britain and the U.S,” in Urban machinery: Inside modern European cities, edited by Mikael Hård and Thomas. J. Misa (Cambridge, 2008), 121–40; Heim, Carol, “Introduction: Public and private provision of urban public goods,” Social Science History 39:3 (2015): 361–69CrossRefGoogle Scholar.
50. See Hallenberg and Linnarsson, “The quest for publicness.”
51. Francois Flahault, “Conceiving the social bond and the common good through a refinement of human rights,” in Rethinking progress and ensuring a secure future for all: What we can learn from the crises, Trends in Social Cohesion, no. 22 (Strasbourg, 2011).
52. Newman and Clarke, Publics, politics, and power, 184–86.
53. Andersson-Skog and Ottosson, Stat och marknad i historiskt perspektiv, 120–22.
54. Ibid.., 119.
55. For example, Sörbom, Adrienne, Vart tar politiken vägen? Om individualisering, reflexivitet och görbarhet i det politiska engagemanget (Stockholm, 2002)Google Scholar.
56. Meagher and Szebehely, “The politics of profit in Swedish welfare services,” 471–72.
57. Svallfors, Stefan, “Politics as organized combat: New players and new rules of the game in Sweden,” New Political Economy 21:6 (2016): 509 CrossRefGoogle Scholar.
58. Hartman et al., Konkurrensens konsekvenser, 260–61.