No CrossRef data available.
Économie politique et financement de la guerre en Suède (vers 1715-1721)
Published online by Cambridge University Press: 18 October 2024
Dans les années 1710, sous la pression d’une guerre en cours, Charles XII, le roi absolu de Suède, met en oeuvre une série de mesures fiscales et monétaires qui remettent en question les privilèges traditionnels et impliquent de profondes transformations sociales. La fiscalité est rendue progressive et le crédit de plus en plus important afin de financer la guerre. Les liquidités sont radicalement augmentées, notamment au moyen de la mise en circulation d’une grande quantité de pièces de monnaie fiduciaire. La mort de Charles XII, en novembre 1718, entraîne une réaction hostile à ses politiques militaires. Les mesures fiscales et monétaires sont abolies, provoquant le renversement de l’absolutisme royal ainsi qu’une défaillance partielle de l’État. Cet article s’organise en deux parties. Dans la première, nous cherchons à vérifier l’hypothèse selon laquelle la politique militaire et les mesures monétaires du régime de Charles XII ont conduit à une redistribution des ressources dans la société suédoise, en particulier dans les années 1715-1718. Dans la seconde partie, nous analysons la façon dont les acteurs politiques suédois ont réagi à ces changements socio-économiques entre le décès de Charles XII et le défaut de paiement de 1719. Nos résultats montrent que la monnaie fiduciaire imprégna l’économie et atteint l’ensemble des groupes sociaux, allant même, dans certains endroits, jusqu’à en bouleverser les hiérarchies en vigueur. Les paysans, parmi d’autres groupes de rang inférieur, ont été particulièrement affectés par le défaut de paiement partiel, car ils ont été en grande partie privés de leurs actifs monétaires.
In the 1710s, under pressure from an ongoing war, Sweden’s absolute king Charles XII implemented a number of fiscal and monetary measures that displayed a disdain for traditional privileges and carried a potential for social change. Taxation was made progressive and credit became more important to finance the war. Liquidity was radically expanded, most significantly by the release of very large amounts of fiat coins. Following the death of Charles XII in November 1718, there was a political reaction against the war policies and the fiscal and monetary measures were reversed, resulting in the dismantling of royal absolutism and a partial government default. This study consists of two parts. In the first, we investigate the impact of the war policy and the monetary measures of Charles XII’s regime on the social redistribution of resources in Swedish society, especially in the years 1715 to 1718. In the second, we focus on how the socioeconomic changes were addressed by political agents between the death of Charles XII and the default of 1719. Our results show that the fiat money permeated the economy and reached all social groups, and that in some locations its distribution upset the prevailing social order. Peasants and other low-ranking groups were targeted by the partial default, which largely deprived them of their monetary assets.
1. Hew Strachan, Financing the First World War, Oxford, Oxford University Press, 2004 ; Thomas Piketty, Le capital au xxi e siècle, Paris, Éd. du Seuil, 2013, p. 146-155 ; Nicolas Delalande, « The Financial Challenges of Total War: Britain, France, and Their Empires in the First World War », in N. Barreyre et N. Delalande (dir.), A World of Public Debts: A Political History, Cham, Palgrave Macmillan, 2020, p. 261-286.
2. E. Ladewig Petersen, « From Domain State to Tax State: Synthesis and Interpretation », Scandinavian Economic History Review, 23-2, 1975, p. 116-148 ; John Brewer, The Sinews of Power: War, Money and the English State, 1688-1783, Cambridge, Harvard University Press, 1988 ; Geoffrey Parker, La Révolution militaire. La guerre et l’essor de l’Occident, 1500-1800, trad. par J. Joba, Paris, Gallimard, [1988] 1993 ; Jan Glete, War and the State in Early Modern Europe: Spain, the Dutch Republic and Sweden as Fiscal-Military States, 1500-1660, Londres, Routledge, 2002 ; William D. Godsey, The Sinews of Habsburg Power: Lower Austria in a Fiscal-Military State 1650-1820, Oxford, Oxford University Press, 2018 ; Guido Alfani et Matteo Di Tullio, The Lion’s Share: Inequality and the Rise of the Fiscal State in Preindustrial Europe, Cambridge, Cambridge University Press, 2019, p. 174-180. Voir également Patrick K. O’Brien, « The Political Economy of British Taxation, 1660-1815 », The Economic History Review, 41-1, 1988, p. 1-32 ; Philip T. Hoffman et al., « Sketching the Rise of Real Inequality in Early Modern Europe », in R. C. Allen, T. Bengtsson et M. Dribe (dir.), Living Standards in the Past: New Perspectives on Well-Being in Asia and Europe, Oxford, Oxford University Press, 2005, p. 131-172.
3. La majeure partie des taxes extraordinaires prélevées chaque année tout au long du xvii e siècle et jusqu’en 1713 s’appelait également la « contribution ». Il s’agit ici d’une nouvelle forme de « contribution ».
4. Nous avons essayé d’utiliser les protocoles d’enregistrement observés durant les assemblées de 1714. Si un protocole de cette année-là n’a pas été conservé, nous nous sommes rabattus sur celui de 1715.
5. J. Brewer, The Sinews of Power, op. cit., p. 88-134 ; Larry Neal, The Rise of Financial Capitalism: International Capital Markets in the Age of Reason, Cambridge, Cambridge University Press, 1990 ; W. D. Godsey, The Sinews of Habsburg Power, op. cit.
6. Voir l’introduction de Nicolas Barreyre et Nicolas Delalande dans N. Barreyre et N. Delalande (dir.), A World of Public Debts, op. cit., p. v-xxvii. Voir également Anush Kapadia, « The Structure of State Borrowing: Towards a Political Theory of Control Mechanisms », Cambridge Journal of Regions, Economy and Society, 10-1, 2017, p. 189-204.
7. Par exemple, Herbert Lüthy, La banque protestante en France, de la Révocation de l’Édit de Nantes à la Révolution, vol. 1, Dispersion et regroupement (1685-1730), Paris, SEVPEN, 1959, p. 275-350 ; Antoin E. Murphy, John Law: Economic Theorist and Policy-Maker, Oxford, Clarendon Press, 1997 ; Larry Neal, « How It All Began: The Monetary and Financial Architecture of Europe during the First Global Capital Markets, 1648-1815 », Financial History Review, 7-2, 2000, p. 117-140, ici p. 123-136 ; Francois R. Velde, « French Public Finance Between 1683 and 1726 », in F. Piola Caselli (dir.), Government Debts and Financial Markets in Europe, Londres, Pickering & Chatto, 2008, p. 135-166 ; Arnaud Orain, La politique du merveilleux. Une autre histoire du Système de Law, 1695-1795, Paris, Fayard, 2018.
8. Michael Sonenscher, Before the Deluge: Public Debt, Inequality, and the Intellectual Origins of the French Revolution, Princeton, Princeton University Press, 2007, p. 109.
9. Julian Hoppit, « Attitudes to Credit in Britain, 1680-1790 », The Historical Journal, 33-2, 1990, p. 305-322 ; Thomas E. Kaiser, « Money, Despotism, and Public Opinion in Early Eighteenth-Century France: John Law and the Debate on Royal Credit », The Journal of Modern History, 63-1, 1991, p. 1-28 ; Istvan Hont, Jealousy of Trade: International Competition and the Nation-State in Historical Perspective, Cambridge, Harvard University Press, 2005, p. 325-353 ; M. Sonenscher, Before the Deluge, op. cit. ; Carl Wennerlind, Casualties of Credit: The English Financial Revolution, 1620-1720, Cambridge, Harvard University Press, 2011 ; Koji Yamamoto, « Piety, Profit and Public Service in the Financial Revolution », The English Historical Review, 126-521, 2011, p. 806-834 ; William Deringer, Calculated Values: Finance, Politics, and the Quantitative Age, Cambridge, Harvard University Press, 2018.
10. Åsa Karlsson, Den jämlike undersåten. Karl XII:s förmögenhetsbeskattning 1713, Uppsala, Studia Historica Upsaliensia, 1994, p. 57-84 ; Peter Ericsson et Patrik Winton, « The Rise and Fall of a New Credit System: Transnational Financial Experiments and Domestic Power Struggles in Sweden, 1710-1720 », in S. Condorelli et D. Menning (dir.), Boom, Bust, and Beyond: New Perspectives on the 1720 Stock Market Bubble, Berlin, De Gruyter, 2019, p. 23-44, ici p. 25-30 et 37-42.
11. Peter Ericsson, Stora nordiska kriget förklarat. Karl XII och det ideologiska tilltalet, Uppsala, Studia Historica Upsaliensia, 2002, p. 23-28 et 173-191.
12. Å. Karlsson, Den jämlike undersåten, op. cit. ; Robert I. Frost, The Northern Wars: War, State and Society in Northeastern Europe, 1558-1721, Harlow, Longman & Co., 2000, p. 226-295 ; P. Ericsson et P. Winton, « The Rise and Fall of a New Credit System », art. cit.
13. Å. Karlsson, Den jämlike undersåten, op. cit., p. 99-184.
14. P. Ericsson, Stora nordiska kriget förklarat, op. cit., p. 173-230.
15. Jan Lindegren, « From Ystad to Frederikshald: Charles XII and the Great Northern War, 1716-1718 », in K. Arstad (dir.), Perspektiver på Den store nordiske krig 1700-1721 : 300 år etter Carl XIIs fall, Oslo, Forsvarmuseet, 2018, p. 307-336, ici p. 316-336.
16. Jan Lindegren, « Karl XII », in A. Florén, S. Dahlgren et J. Lindegren (dir.), Kungar och krig. Tre essäer om Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, Stockholm, Atlantis, 1992, p. 163-210, ici p. 197-206 ; J. Lindegren, « From Ystad to Frederikshald », art. cit., p. 323-336.
17. Jonatan Julén, Om Sveriges statsskuld 1718 och betalningen av densamma, Göteborg, Wettergren et Kerber, 1916, p. 27 et 90 ; Gösta Lindeberg, Svensk ekonomisk politik under den Görtzka perioden, Lund, Gleerup, 1941, p. 108-109 ; Jan Lindegren, « Krig och skuld. Den svenska statsskuldens historia ca. 1600-1800 », Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala Årsbok, 37, 2007-2008, p. 92-101, en particulier p. 97 ; P. Ericsson et P. Winton, « The Rise and Fall of a New Credit System », p. 31-37 ; Peter Ericsson et Patrik Winton, « Surge, Retraction, and Prices: The Performance of Fiat Coins in Sweden, c. 1715-1720 », Financial History Review, 27-2, 2020, p. 256-282, ici p. 260-261.
18. P. Ericsson et P. Winton, « Surge, Retraction, and Prices », art. cit., p. 263-279.
19. Årstrycket, Placat Angående Myntetekns och Ständernes Mindre Zedlars owägerlige emottagande til des annat redbart Mynt blifwer anskaffat, Stockholm, 11 déc. 1718 ; P. Ericsson et P. Winton, « Surge, Retraction, and Prices », art. cit., p. 263-273.
20. Voir le tableau 1 infra.
21. Årstrycket, Kongl. maj:ts nådige Förordning, Angående Mynteteknens Och Mynte-Zedlarnes Indragande och Afsättiande, Stockholm, 23 avr. 1719.
22. R. I. Frost, The Northern Wars, op. cit., p. 294-296.
23. Sven Lilja, Historisk tätortsstatistik. D. 2. Städernas folkmängd och tillväxt : Sverige (med Finland) ca 1570-tal till 1810-tal, Stockholm, Stads- och kommunhistoriska institutet, 1996, p. 30f ; Janken Myrdal, Det svenska jordbrukets historia. Band 2. Jordbruket under feodalismen 1000-1700, Stockholm, Natur & Kultur, 1999, p. 233-245 ; Carl-Johan Gadd, Det svenska jordbrukets historia. Band 3. Den agrara revolutionen 1700-1870, Stockholm, Natur & Kultur, 2000, p. 22-42, 185f, et 361f.
24. Sten Carlsson, Svensk historia 2. Tiden efter 1718, Stockholm, Svenska bokförlaget, 1961, p. 55-62 ; id., Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865. Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning, Lund, Gleerup, 1973, p. 15-24 et 233-239 ; Kaarlo Wirilander, Herrskapsfolk. Ståndspersoner i Finland 1721-1870, Stockholm, Nordiska Museet, 1982, p. 12-22, 29-32 et 56-63.
25. Sofia Ling et al., « Marriage and Work: Intertwined Sources of Agency and Authority », in M. Ågren (dir.), Making a Living, Making a Difference: Gender and Work in Early Modern European Society, Oxford, Oxford University Press, 2016, p. 80-102.
26. Börje Harnesk, Legofolk. Drängar, pigor och bönder i 1700- och 1800-talens Sverige, Umeå, Almqvist & Wiksell, 1990, p. 25-31 et 216-218 ; Hanna Östholm et Cristina Prytz, « Less Than Ideal? Making a Living Before and Outside Marriage », in M. Ågren (dir.), Making a Living, Making a Difference, op. cit., p. 103-106 ; Jonas Lindström et Jan Mispelaere, « Interdependent Living: Labouring Families and the Swedish Mining Industry in the Late Seventeenth Century », The history of the Family, 22-1, 2017, p. 136-155 ; Jonas Lindström, « Labouring Poor in Early Modern Sweden? Crofters and Lodgers in Västmanland in the 17th Century », Scandinavian Journal of History, 44-4, 2019, p. 403-429 ; Paul Borenberg, Tjänstefolk. Vardagsliv i underordning, Stockholm 1600-1635, Göteborg, Göteborgs universitet, Institutionen för historiska studier, 2020, p. 4-26, 70-76 et 275-291.
27. Voir Erik Bengtsson, Mats Olsson et Patrick Svensson, « Mercantilist Inequality: Wealth and Poverty in Stockholm, 1650-1750 », The Economic History Review, 75-1, 2022, p. 157-180.
28. Le län, que l’on traduit ici par « comté », correspond potentiellement à une unité administrative géographiquement très vaste. L’un des plus grands, le Västernorrland, situé au nord de la Suède, était à peine plus petit que l’Angleterre. Par ailleurs, la Finlande est occupée par les Russes de 1714 à 1721. Elle n’est donc pas affectée par le processus étudié ici.
29. J. Lindegren, « From Ystad to Frederikshald », art. cit., p. 316-322.
30. Sur le rôle du comté de Närke comme voie de transit pour l’armée en 1718, voir Martin Linde, Statsmakt och bondemotstånd : allmoge och överhet under stora nordiska kriget, Uppsala, Studia Historica Upsaliensia, 2000, p. 216-229.
31. Sur la mine de cuivre de Falun, voir Hedvig Widmalm, Exploring the Mores of Mining: The Oeconomy of the Great Copper Mine, 1716-1724, Uppsala, Uppsala Studies in Economic History, 2018, p. 53-65.
32. Björn Helmfrid, Norrköpings historia, B. 3, avsnitt 6, Tiden 1655-1719, Stockholm, Norrköping stads historiekommitté, 1971, p. 6-11 et 523-527 ; S. Lilja, Historisk tätortsstatistik, D. 2, op. cit., p. 30f ; Lennart Andersson Palm, Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997. Med särskild hänsyn till perioden 1571-1751, Göteborg, Göteborgs universitet, Historiska institutionen, 2000, p. 371. Les calculs du nombre de résidents dans les villes et les paroisses peuvent différer légèrement d’un spécialiste à l’autre. Par souci de cohérence, nous avons utilisé les chiffres de l’étude la plus récente et la plus complète : L. Andersson Palm, Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner…, op. cit.
33. Göran Nilzén, « Befolkning, ekonomi och politik i 1700-talets Kalmar », in I. Hammarström (dir.), Kalmar stads historia, B. 3, Kalmar, Kulturnämnden, 1984, p. 13-17 ; S. Lilja, Historisk tätortsstatistik, D. 2, op. cit., p. 30f ; L. Andersson Palm, Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner…, op. cit., p. 267.
34. Carl-Fredrik Corin , Arboga stads historia, B. 2, Från 1500-talets mitt till 1718, Arboga, Arboga Kommun, 1978, p. 523-527 ; S. Lilja, Historisk tätortsstatistik, D. 2, op. cit., p. 30f ; Jan Lindegren, « Generalmajor och landshövding. Länsstyrelsen i Örebro och 1718 års norska fälttåg », in L.-O. Berg, S. Klingéus et H. Norman (dir.), Krigsmakt och bygd. Soldater, ryttare och befäl i Örebro län under indelningsverkets tid, Örebro, Stiftelsen Nerikes regementen, 1997, p. 329-351, ici p. 329-330 et 337-349.
35. Uppsala, Landsarkivet i Uppsala (ci-après ULA), Landskontoret i Södermanlands län, Mantalslängder, Oppunda härad 1715, Vingåker.
36. Vadstena, Landsarkivet i Vadstena, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Skattningskontribu tionens handlingar 1715, Normlösa, Herrberga.
37. ULA, Landkontoret i Västmanlands län, Kontributionsböcker 1716, Norberg.
38. Stockholm, Archives nationales de Suède, (ci-après ANS), Kopia av Kontributionsränteriet 1714-1719, Jönköpings län, Skattningslängder 1716, Rydaholm.
39. ANS, Kopia av Kontributionsränteriet 1714-1719, Göteborgs län, Skattningslängder 1715, Stenkyrka.
40. ANS, Kopia av Kontributionsränteriet 1714-1719, Gävleborgs län, Skattningslängder 1716, Delsbo ; Knut Nilsson Lenaeus, Delsboa Illustrata [1764], éd. par A. Brügge, Hudiksvall, Winberg, 2008, p. 130-132 et 146-150.
41. J. Lindegren, « Generalmajor och landshövding… », art. cit.
42. Sur les prix des céréales dans le Östergötland, voir P. Ericsson et P. Winton, « Surge, Retraction, and Prices », art. cit., p. 268-269.
43. Publication och Förklaring /på hwad sätt Contributionerna efter en billig jämlikhet skola utgiöras til undersåtarnas lindring, Stockholm, 4 juin 1712 ; Kongl. maj:ts nådige Förordning, Angående Mynteteknens Och Mynte-Zedlarnes Indragande och Afsättiande, Stockholm, 23 avr. 1719
44. Publication och Förklaring /på hwad sätt Contributionerna efter en billig jämlikhet skola utgiöras til undersåtarnas lindring, Stockholm, 4 juin 1712.
45. L. Andersson Palm, Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner…, op. cit., p. 354.
46. Fredrik Thisner, Indelta inkomster. En studie av det militära indelningsverket 1721-1833, Uppsala, Studia Historica Upsaliensia, 2014, p. 56.
47. ANS, Riksens ständers kontor, Kammarkontoret, Nummerlistor över 14-öres försäkringssedlar, vol. 1779.
48. ANS, Riksens ständers kontor, Kammarkontoret, Nummerlistor över 14-öres försäkringssedlar, vol. 1779, 1782 et 1787.
49. Nils Forssell, Borås stads historia, D. 1, Borås, Borås stad, 1952, p. 175-185 et 341-347 ; id., Borås stads historia, D. 2, Borås, Borås stad, 1953, p. 12-18 ; Lennart Andersson Palm, Borås stads historia, D. 1, Stad och omland fram till 1800-talets mitt, Lund, Historiska media, 2005, p. 59-67 et 109-111.
50. ANS, Riksens ständers kontor, Kammarkontoret, Nummerlistor över 14-öres försäkringssedlar, vol. 1792.
51. Par exemple, ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384 ; Lennart Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död. Den inrepolitiska maktkampen under tidigare delen av Ulrika Eleonora d.y:s regering, Uppsala, Almqvist & Wiksell, 1953.
52. P. Ericsson, Stora nordiska kriget förklarat, op. cit., notamment p. 22-49 et 172-230.
53. Patrik Winton, « La hiérarchie contestée : la reconfiguration de l’équilibre des pouvoirs au sein et entre les ordres du Riksdag suédois, 1750-1772 », Revue d’histoire nordique, 10, 2010, p. 31-47, ici p. 32-37.
54. ANS, Det odelade kansliet, Rådsprotokoll vol. 127, 15 déc. 1718, 22 déc. 1718 et 30 janv. 1719.
55. ANS, Det odelade kansliet, Rådsprotokoll vol. 127, 30 janv. 1719.
56. ANS, Det odelade kansliet, Rådsprotokoll vol. 127, 11 févr. 1719, 17 févr. 1719 et 6 mars 1719.
57. ANS, Det odelade kansliet, Rådsprotokoll vol. 127, 6 mars 1719.
58. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 5 mars 1719.
59. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 5 mars 1719.
60. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 5 mars 1719.
61. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 5 mars 1719.
62. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 9 mars 1719.
63. ANS, Det odelade kansliet, Rådsprotokoll vol. 127, 15 déc. 1718 et 11 févr. 1719.
64. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 5 mars 1719.
65. Par exemple, J. G. A. Pocock, Virtue, Commerce, and History: Essays on Political Thought and History, Chiefly in the Eighteenth Century, Cambridge, Cambridge University Press, 1985, p. 75-82 et 129-140; J. Hoppit, « Attitudes to Credit in Britain… », art. cit., p. 307-311 ; C. Wennerlind, Casualties of Credit, op. cit., p. 161-162 ; K. Yamamoto, « Piety, Profit and Public Service… », art. cit., p. 806.
66. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 5 mars 1719.
67. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 8 avr. 1719.
68. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 5 mars 1719.
69. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 9 avr. 1719.
70. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 16, 17 et 21 avr. 1719.
71. ANS, Sekreta utskottets protokoll 1719, vol. R2384, 16 avr. 1719 : « bita uti et surt äple. »
72. ANS, Det odelade kansliet, Rådsprotokoll vol. 128, 22 avr. 1719.
73. Sur les assurances, voir ANS, Det odelade kansliet, Rådsprotokoll vol. 128, 13 mai 1719. Sur la situation militaire, voir Herman Wrangel, « Svenska örlogsflottan 1719 och dess förhållande till ryssarnes härjningar », Historisk tidskrift, 1892, p. 103-146 et 289-330, passim.
74. P. Ericsson, Stora nordiska kriget förklarat, op. cit., p. 275-277.