Book contents
- Frontmatter
- Contents
- Inledning – Strindberg och västerländsk kanon
- Observations on Strindberg and the Western Canon
- A Trace of Africa: Framing Empire in Strindberg’s The Roofing Ceremony
- ”Klostret i Lhassa liknar dessa molnborgar”. Öst möter Väst i Ockulta dagboken
- Patterns of Oppression: Post-Colonial Mies Julie
- Strindberg skönmålad – antisemitism, misogyni, personförföljelse och kanonisering
- Tolle lege – några synpunkter på läsning i Inferno
- Strindberg som folklivsforskare och europé
- Hån mot det heliga, hyllning av traditionen eller en ren formlek? August Strindberg och litanian
- Strindberg, Schering och Luther
- ”Han hade allt detta: driv, skärpa, mod, kraft och demon…” Halldór Laxness – en författarbana i Strindbergs efterföljd?
- August Strindbergs I havsbandet och Victor Hugos Havets arbetare: Inspiration med modifikation
- ”Marie Grubbe var en vision, men Nils Lyhne var söndrig.” Strindberg and J. P. Jacobsen
- Riddar Toggenburg i teaterkorridoren. Om Strindbergs skuld till Tjernysjevskijs Vad bör göras?
- En författares trovärdighet: Exemplet Zola i August Strindbergs En blå bok
- Siste Riddaren över eller utanför nuets strider – Strindberg och traditionen
- Strindbergs Intima teatern, svensk dramatik och Sveriges Dramatikers Studio
- Strindberg and Misogyny in Theatre
- Musical Heterotopias and Melodic Nightmares—Ture Rangström’s Opera The Crown Bride (Kronbruden)
- ”The Life of the Mind.” Den kreativa processen i Stanislav Barabáš’ Inferno och bröderna Coens Barton Fink
- Remote Control: Telecommunication in Plays by August Strindberg
- Biographical Notes
”Han hade allt detta: driv, skärpa, mod, kraft och demon…” Halldór Laxness – en författarbana i Strindbergs efterföljd?
Published online by Cambridge University Press: 16 July 2022
- Frontmatter
- Contents
- Inledning – Strindberg och västerländsk kanon
- Observations on Strindberg and the Western Canon
- A Trace of Africa: Framing Empire in Strindberg’s The Roofing Ceremony
- ”Klostret i Lhassa liknar dessa molnborgar”. Öst möter Väst i Ockulta dagboken
- Patterns of Oppression: Post-Colonial Mies Julie
- Strindberg skönmålad – antisemitism, misogyni, personförföljelse och kanonisering
- Tolle lege – några synpunkter på läsning i Inferno
- Strindberg som folklivsforskare och europé
- Hån mot det heliga, hyllning av traditionen eller en ren formlek? August Strindberg och litanian
- Strindberg, Schering och Luther
- ”Han hade allt detta: driv, skärpa, mod, kraft och demon…” Halldór Laxness – en författarbana i Strindbergs efterföljd?
- August Strindbergs I havsbandet och Victor Hugos Havets arbetare: Inspiration med modifikation
- ”Marie Grubbe var en vision, men Nils Lyhne var söndrig.” Strindberg and J. P. Jacobsen
- Riddar Toggenburg i teaterkorridoren. Om Strindbergs skuld till Tjernysjevskijs Vad bör göras?
- En författares trovärdighet: Exemplet Zola i August Strindbergs En blå bok
- Siste Riddaren över eller utanför nuets strider – Strindberg och traditionen
- Strindbergs Intima teatern, svensk dramatik och Sveriges Dramatikers Studio
- Strindberg and Misogyny in Theatre
- Musical Heterotopias and Melodic Nightmares—Ture Rangström’s Opera The Crown Bride (Kronbruden)
- ”The Life of the Mind.” Den kreativa processen i Stanislav Barabáš’ Inferno och bröderna Coens Barton Fink
- Remote Control: Telecommunication in Plays by August Strindberg
- Biographical Notes
Summary
Det var en omtumlande upplevelse för den unge Halldór Laxness (1902–1998) när han en dag i november 1919 råkade få Inferno i sin hand, en bok som inte liknade någon han tidigare sett. Sedan följde ett årtionde av “Strindbergbesættelse” som kulminerade med att han skrev “i grund och botten samma roman som Strindberg i Inferno” (Laxness 1980:234): Vefarinn mikli frá Kasmír (’Den store vävaren från Kashmir’). Även om han därefter övergav den personliga problematiken för den breda epiken, skulle han ständigt upprepa att mötet med Strindberg hade “mærket mig for livet”. Men frågan är hur?
Hans verk hälsades ofta med jubel, och många förtörnades över dem, men ingen var likgiltig. I sitt liv och sina böcker speglade han det tidevarv som han levde och levde sig in i, ytterligheternas tidevarv. Sådan var han själv: ofta hjärtlig och hövlig i sitt uppträdande men samtidigt otroligt dristig och skarp med pennan; diktaren och människan var olika. Han var storslagen i sina ideal och verk – och i sina misstag. Han hade en enastående förmåga att styra den närmaste omgivningen på ett sådant sätt att allting kretsade kring honom och hans mål att åstadkomma berättelser för hela världen. Hans ärelystnad var stor och ibland hänsynslös, men en inre maning fick honom att utarbeta de litterära verken: han skrev inte för att göra någon till lags. (Guðmundsson 2008:7)
Citatet ovan är från inledningen till Halldór Guðmundssons Laxness-biografi och det hade med några lätta retuscher kunnat handla om Strindberg; inte minst torde förmågan att få omgivningen att göra ens egna mål till sina vara en av förutsättningarna för stora konstnärskap. Många likheter mellan Strindberg och Laxness hör sålunda till rollen som “stor författare”, som att de båda var mycket produktiva och förnyade sina respektive skriftspråk, liksom att de var omstridda i samtiden och idag åtnjuter bestående berömmelse framförallt i sina hemländer.
Det tycks som att kanoniserade författarskap – från Dante och Shakespeare framåt – framträder i övergången från ett traditionellt jordbrukssamhälle till ett modernt urbant. Detta passar väl in på Strindberg som föddes i ett fattigt, perifert och halvfeodalt land vilket när han dog utvecklats till en ledande industrination, och där hans hemstad Stockholm under “telefonernas ståltrådsgardiner” hade mer än tredubblat sin befolkning.
- Type
- Chapter
- Information
- Strindberg and the Western Canon , pp. 141 - 152Publisher: Jagiellonian University PressPrint publication year: 2022